Patientgruppen Deep Purple har dödförklarats och återuppväckts av media gång på gång på gång..gäsp. Nu var det, enligt lokalpressen, ånyo spiken i kistan. Detta ang lördagens Purplekonsert i Leksand. Symptomen som lokalmurvlarna hänvisade till var avsaknaden av många kända låtar, för långa solon, för mycket jammande & improvisation och bristen på scenshow. Det låter med andra ord alldeles underbart i mina öron, och det var det också !Som purpleconnosieur & provinsialläkare kan Dr.Soda meddela att liket lever i högsta grad. Jag har sett dem live 85, 87, 91, 93 & 96 och nu 2009. Och till min förvåning & stora glädje så kvalar spelningen i Ejendahls in på andra plats efter 93 giget i Stockholm. Jag har stått över de senaste turneérna pga av den bristande variationen i låtlistan. Visst en & annan godbit har dykt upp genom åren men att höra " woman from tokyo, lazy, when a blind man cries, ännu en gång har inte lockat nämnvärt. Men nu blev det andra bullar ! Purple spelar för de riktiga fansen och inte för de som har en best-of hemma och bara vill skråla till " smoke on the water " med ett par järn innanför västen. Udda guldkorn som Wasted Sunsets, No one came, Not responsible, Wring that neck serverades med ackuratess på silverfat till oss törstiga die-hard fans.
Jag har ett antal dvd:s med Morseuppsättningen vissa riktigt bra ( montreux-spelningarna i synnerhet ) andra är helt ok, proffsig & välspelat men tyvärr lite förutsägbara & tråkiga emellanåt. Men denna spelning kändes lite mer vintage, 70-tals flummig. Vad skulle hända härnäst ? Läste en kommentar i Borlänge tidning att Gillan var magsjuk och var ut och spydde med jämna mellanrum bakom scen, därför förlängdes många av solona. En muskibacill i min smak !
Ian Gillan, 64 bast, hade en god afton med stämbanden ( det är ju lite si & så numer med den saken ) och mysfarbrorn " Big Ian " hade publikum i sin hand från första stund. Glover & Paice gjorde det det skulle, att lägga upp en solid bakgrund till Morse & Don Airey. Speciellt den gode Don imponerade, hans aggressiva spel (som ibland påminner mer om Keith Emerson än Jon lord) lyfte verkligen vissa låtar till nya höjder, Fireball, Wring that neck, Hush osv. Efter Steve Morse delikata solo i Wasted Sunsets instigerade doktorn en jazzapplåd vid scenkanen . Steve blev mäkta förvånad och bugade artigt med ett leende på läpparna. Och många smil var det, att Purple i den här årgången kan mäkta med sån spelglädje i en håla som Leksand för ett par tusen pers..Ja det övergår faktiskt mitt förstånd. Purple årgång annó 2009 blir inte bättre än så här. Jag blir tvungen att dela ut högsta betyg, fem stetoskop av fem möjliga ! Hittade ett litet Morse potpuri från Leksand på tuben, nån vänlig själv vid namn DT Sixten har tagit sig tid. Rock on Sixten and welcome back Purple !! http://www.youtube.com/watch?v=UQiRr8JrD3s
2 kommentarer:
Lysande recension där doktorn! Purple har ju blivit ett ständigt turnerande band som typ Grateful Dead var. Din recension påminde om Phish-fansens recensioner. De vill ha mycket jam och helst bara obskyra låtar precis som Dead-fansen på sin tid. Absolut inte hitsen spelade som på skivan. Det är bara det att detta är ett fullständigt främmande koncept för svenska kritiker (och de som bara kommer för att höra hits). Där har banden för att de anstränger sig. Svenska kritiker tror att det förhåller sig tvärtom. Om ett band gör exakt samma show hela tiden och spelar korta versioner av hits så är showen "genomarbetad".
Jag tackar för di vänliga orden och säger som Gillan..I Thaank You ! Ja du har så rätt..så rätt. Det vilar nån unken schlager kultur hämtad från Berns salonger över Sveriges musikrecensenter. Alla hits, moves, klädbyten, mellansnack skall vara förpackat i ett högt tempo, komprimerat som attans så att ingen tröttnar och går till barddisken. Gud förbjude om någon improviserar, då finns risken att recensenten & svensson inte hänger med och då tryter tålamodet. Ja synd om Purple som bjuder till, det blev pärlor för vissa svin. Men jag & Gidlund håll fanan högt framme i klungan och fick till bra stämning. Har inte tänkt på likheterna med Dead & Phish, men visst du har en poäng där. Får kanske slänga på " bathtub gin " på skivspelaren. Rock on !
Skicka en kommentar