Veckans bokinköp lovar gott....

Dubbel-dos Losec igår, utan större effekt. Man skulle ha haft dropp, en bolognese variant med extra ost. Eller kanske en intravenös Calzone med bearnessås som smyger sig ut i blodomloppet och slipper hälsa på bakterierna i övre magmunnen.





Nu över till mitt senaste bokinköp. Bara omslaget tilltalar Dr.Soda. En bok skriven av Bi-polära författarinnan, skådespelerskan Carrie Fischer. Ett alternativ till Ann Hebberleins omskrivna bok : Jag vill inte dö, bara inte leva. Jag föredrar en mer makaber, svart humor när angsten skall ner på pränt. Det ena utesluter inte det andra och tydligen så skriver Carrie med stor självinsikt och självdistans om sitt missbruk, dysfunktionella barndom, hennes psykiska sjukdom som tidigare gick under benämningen manodepressivitet. Bara för att man väljer att skoja om eländet gör ju inte att livshistorien blir mindre gripande, snarare tvärtom. Det blir ytterligare en dimension. Beställde den som cd-bok eftersom hon själv läst in den. Här kommer två klipp ang hennes föreställning " wishful drinking " och boken. Hon ger ett mycket sympatiskt intryck.

http://www.youtube.com/watch?v=qxqvwOWE7l0&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=Nei-xOmWscE&feature=related

En fotnot, you- tube klippet ovan sågs med följande mundering: Nätbrynja, cigg i mungipan samt folköl, 3, 5 staket.

På magfronten intet nytt..

Min magmedicin som hållit mig flytande i två år har nu helt plötsligt slutat att fungera. Om det är tillfälligt och kanske beror på en övergående maginfluensa som gör att jag inte kan ta upp den verkningsfulla substansen som sig bör lär väl visa sig framöver. Jag tar timeout från bloggen tills jag är återställd. Men jag lämnar er med en liten trailer för en synnerligen intressant intervjuserie. Har själv tänkt i dessa banor som Rick beskriver i trailern. Nu slipper man höra frågorna, från alla sunkiga Classic-Rock journalister, som vi hört till leda och redan vet svaret på. Äntligen lite vyer från ett annat perspektiv, mumma för oss musiker & andra genuint musikintresserade. Rick Wakeman besitter både den brittiska ädla humorn och kunnandet. Arister som Ian Anderson, Brian May, Snowy White, Rod Argent & sist men inte minst en gammal rival till Rick, Jon Lord porträtteras.
http://www.youtube.com/watch?v=LLZP2asrZug

See you when i see you...

Lite pausmusik med Jan Johansson...

Doktorn är ej riktigt kurant, nån slags variant på " vinterkräksjukan ". Magen känns som en zeppelinare fylld med helium & halsbränna. Men under konvalecensen bjuder Dr.Soda på lite stillsam pianomusik med vår ikon, Jan johansson. Oh ja ni slipper " visa från utanmyra ". Däremot i framtiden kanske ni kan få höra lite egna alster bla " visa från vogelmyra ", funderar nämligen på att streama ut lite demos i framtiden på bloggen. Rena arbetstejper & ej klara produktioner som finns på mina musiksidor ( se länkar ). Under tiden så njuter vi av Jan...
http://open.spotify.com/user/dr.soda/playlist/2TWl6SVIcIStAhfUaqXqXf

p.s Mannen på bilden är för övrigt Eric Bloom ( BÖC ) spelandes " I´m burning for you " d.s

Stig-Björn Ljunggrens halsdukar av tyg...

Emmaus butikskedja har länge varit förskonad från inbrott, men frekvensen har ökat i takt med Stig-Björns scarfbyten i div debattprogram på senare tid. Slump eller korrelation ? Epitetet Scarf-Face ligger nära till hands. Dressman borde anlita Herr Ljunggren, kanske en special designad statsvetar-outfit kan ligga på hyllorna lagom till studenten ?

Kvällens musiktips blir David Mead : Naturligtvis från Nashville, Beatels-pop utan pastischer. Lite melankolisk sång a lá Nick Drake emellanåt. Perfekt hängmattemusik. Kolla upp mästerverket " Tangerine ". Bättre än Beatels....
http://open.spotify.com/user/dr.soda/playlist/3KTQVBIs93OH0y22ExDlmH

Sodiaken XX

- Ibland kan även den miljömedvetne konsumenten ta vatten över huvudet.

- Detta ang köp av " Dolphin - Safe " tonfisk

Sodiaken XIX

- Heminredningstrenden växer sig allt starkare, både bland missbrukare & män.

Sodiaken XVIII

- Det råder konsensus ang SAS-styrelse nya fallskärmsavtal -

Sökord på bloggen..

Kunde inte hålla tassarna borta från bloggen, jag skulle behöva ägna dagen åt lite andra göromål. Men jag var inne & kikade på " recent key-word activity " och lade märke till denna godbit..
- Simulera förkylning

Det skulle gå stick i stäv mot min yrkesproffesion om inte jag svarade på detta . Ett rop på hjälp, en anställd som skickar ut en nödboj med en klen förhoppning om att någonstans där ute i cyberrymden finns svaret. Skriet på hjälp kom från simulanternas högborg : SSAB , närmare bestämt från underhållsavdelningen. Underhållet består mest av att de göder sitt underhudsfett med allehanda muffins & rulltårtor. Men som gammal simulant kan inte Dr.Soda motstå att beskriva hur du simulerar din förkylning på bästa sätt. Håll till godo alla arbetsskygga.

1. Eftersom dilemmat var förkylningssimulering så finns ej Luther på axeln. En förutsättning för en bra simuleing.
2. Den andra axelmakten " jante-lagen " skall man dock ta vara på. Du skall inte tro att du är förkyld lyder den. Det skall man visst det. Den självuppfyllande profetian skall inte underskattas. Ju mer du klagar inför dina arbetskolleger & ju mer du tycker synd om dig själv, desto sämre kommer du att må. Kropp & själ hör ihop., enkel mattematik.
3. Hur förställer man kroppen rent fyskiskt för att uppnå de önskvärda symptomen ?
Befinner man sig redan på arbetsplatsen, närmare bestämt SSAB. Finns hjälpen nära till hands. Gå till närmaste verkstad, dra ett par linor järnfilsspån som går direkt upp i hippocampus. Där skickas sedan signaler ut till tårkanalerna. Ett niagarafall kommer att uppstå inom kort.
4. Snuvan kan dock ställa till det, finns för närvarande ingen bra lösning på det. Forskningen har tyvärr åsidosatt detta. Men håll näsduken högt så att chefen ej ser att du simulerar, skulle en förestående inspektion av näsduken komma i fråga kan man alltid ta lite Karlssons klister och smeta in. Perfekt till både färg & substans. Det är mången förman som gått på den minan.
5. Det bästa sättet att simulera hosta är att ta ett par teskedar sågspån till kaffet. Det ger önskvärd effekt redan efter att par minuter. Se till att försvinna från arbetsplatsen ganska kvickt dock eftersom symtomen förvinner inom 30-45 min.
6. Sjukskrivning från hemmet är dock att föredra. Och gör nu inte den klassiska missen att prata själv med arbetsgivaren. Se istället till att din bättre hälft tar telefonen. Kvinnan är betydligt mer trovärdig för en arbetsgivare än män i detta fall. Skulle det nu vara så att just du är kvinna och lever med annan kvinna så skall du inte låta hon ta luren. Jämställdheten i detta fall har tyvärr mycket att önska. Du är redan i arbetsgivarens ögon misstänkt simulant pga av din sexuella läggning. Det samma gäller för män som ingått partnerskap. Claes Borgström lobbade för denna fråga intensivt under sin tid som JÄMO, men fick tyvärr inget gehör.

Jag hoppas att min guide kan vara till nån hjälp för alla simulanter där ute. Lycka till....

På gamla dar blir doktorn sentimental...

Det enda jag begär av er min kära läsekrets är 4 min....http://www.youtube.com/watch?v=FB2dlEH9U0E

Tar en liten paus från bloggandet, men återkommer inom kort. För övrigt så hoppas jag att det fryser på till Midsommar......

Mitt frieri till Pia..

En liten fortsättning på en gammal tråd. Läs den här innan ni fortsätter...
http://beskadroppar.blogspot.com/search?q=pia+johansson

Ja varför faller man alltid som en fura för den kreativa, kulturella kvinnan ? En narcissistisk längtan? men kärlek är väl en egoism för två. Fördelen med teaterapan, sångerskan, författarinnan, knypplerskan är flera. Man delar gemensamma intressen, man slipper höra.
- Lägg undan gitarren nu, du skall jämt spela in. Vi som skulle äta lövbit & strips & titta på let´s dance. Ja..skall jag sitta här själv då ?
Partnern skall ge en dåligt samvete, och lider man som mig av för mycket empati. Ja då gör man våld på sig själv och ställer undan guran. Men har man en själsfrände som själv är en lidande konstnär då finns förhoppningsvis förståelsen latent. Men vet hur mycket det betyder för partnern eftersom man själv sitter i samma båt. Ger man varandra spelrum & låter var och en på sin kammare uppfyllas av sitt självförverkligande flyger de tjuvaktiga skatorna svartsjuka & kontrollbehov sin kos.

Tyvärr så lider doktorn av detta pga av två anledningar.
- Denna region i landet är rena kalhygget på KKK, kreativa, kulturella, kjolstyg. It takes two to tango. Man får ibland höra att man är djup, allt är sannerligen relativt. Men är normen, att jobba i Kvarnsvedens pappersbruk, spela innebandy på helgen & diskutera Alexanders Bards vara eller icke vara i melodifestivalen. Ja då framstår väl jag som Bruno.K.Öjjer i deras ögon. Har ingenting emot ett svenssonliv, skulle rent av vara önskvärt i många avseenden. Men det är avsaknaden av tolerans som stör mig.

Det andra dilemmat är att Dr.Soda blir Dr.Glas när man träffar någon likasinnad. Bränt barn skyr elden som bekant. Men jag springer inte undan, man måste våga möta självet, sin nemesis. Alla föhoppningar, drömmar, föreställningar men allt som oftast så blir det skärvor i själen. Ingen pant för Dr.Glas denna gång heller.

Men vi måste sluta i dur, och jag blir glad som en lärka om våren när Pias norrländska nuna dyker upp i rutan. Varför ? Ja det vet läsaren som läst länken..

The figure of speach...

Talets figur måste väl ändå vara " timglass-figuren ". De perfekta decilitermåtten av nötter, glass & grädde återfinns på bilden. Inget low-fat trams. Efter detta tvingas vi revidera en bit av mathistorien, Sundae bloody sundae är ett minne blott. Nu är det Sundae i sängen som gäller..

Den politiskt korrekta sågningen av Katy Perry..

Kritikerna kommer & går, men resencionerna förblir de samma. Vad är oddsen på att flera stycken helt oberoende från varandra kritiker tycker samma sak. Tämligen favoritbetonad när det gäller detta skrået. Alla saker jag radade upp i mitt förra inlägg dyker upp bland resencenterna, men den vidsynte Dr.Soda ansträngde sig för att inte döma hunden efter håren och ej vara fördomsfull. Men det är inte politiskt korrekt att gilla Perry. Resencionerna säger tyvärr mer om skribenterna än artisten & musiken. Den lilla klubben för inbördes beundran lever & frodas än, det är fortfarande en tävling i sökandet efter den fränaste formuleringen. Man kanske kan få en guldstjärna av nån ikon på resencionsfronten att pryda sin CV med.

Läser man om Perry & hennes alster så hittar man guldkorn som : Smurfhits, Botoxad Barbie, en marknadsplanerad punkrockhistoria i rosa glasyr. Tänk er extasen när dessa adjektiv kom på pränt. Säkerligen i samma paretet som när Strindberg skrev Inferno. Och äntligen så kommer den efterlängtade revanschen på det usla betyget i Svenska.

Det är inte ofta min musiksmak överrenstämmer med den allmäna opinionen. Men en gång varje decenium kolliderar våra världar. Men hur var det nu med denna marknadsproducerade produkt ? Var det en snygg tjej med stora bröst & utan talang som var ett offer för profithungriga mediaproducenter, en marionett i mammons trådar. Vid lite efterforskning så kan man konstatera att hon skrivit flera låtar själv med den äran. Men det skrivs mer om hennes frikyrkliga uppväxt där hon förbjöds att lyssna på annat än gospel. Klädsmaken, alltså den goda smaken enligt mig, att hon väljer en vintage stil a la 50-60 tals skådisar. Relevant värre...Alkoholproblem nämns också. Det är härligt med en snaskig story. Lördagsgodis för kvällstidningarna.

Sen är det skillnad på musik & musik. Är det lite mer "konstnärligt" som i exempelvis Amy Winehouse alster. Ja då flyger minsann getingarna som en svärm bland resencenterna. Men nu snackar vi ren & skär kommersiell pop som inmundigas en yngre större skara. Då är svärmen av kritiker inte lika frikostig.

Lika lite som jag vill läsa en roman skriven av en dyslektiker, lika lite vill jag lyssna på en platta med en falsksjungande lidande singer/songwriter med jesusknäpparen i högsta hugg. Jag vill ej heller ta del av ännu en fotomodell med bekräftelse behov som släpar sig in skivstudion med en auto-tuner i handväskan.

Katy Perry är inget av de ovanstående. Hon råkar bara ha ett fördelaktigt utseende ackompanjerat av ett stort mått kunnande & kreativitet. Det blir en t-shirt med donnan & sen skall jag dansa hela helgen till " Waking up in Vegas ". Köp plattan som Svenska Dagbladet gav en etta i betyg. Dags att säga upp prenumerationen nu. Puss & Kram Perry önskar din doktor i cyberrymden....

En gemensam nämnare mellan Soda & Katy Perry

Torde väl ändå bara vara hiten " I kissed a girl ( and i liked it ) ". Det kan man som testosteronstinn alfa-hanne relatera till. Det var på scenhösten 2004 om inte jag missminner mig. Hennes stomatol-leende fick mig på fall och hon smakade La Garonne & fruktsoda.



Detta inlägg kommer att inte ses med blida ögon av mina läsare. De har säkerligen diagnosen klar redan.

A. 40 års-krisen är här med den klassiska gubbsjukan.

B. Ett desperat försök att locka nya läsare till bloggen genom name-dropping av Perry.

C. Ännu ett återfall av doktorns schizofreni.

Kanske är Perry en skrivbordsprodukt, låtarna är knappast de mest originella. Hantverket är stilrent och gjort efter kommersialismens alla regler. Harmonierna & ackordföljderna låter som tuggummi-popen skall låta idag. Sången påminner om en ung & arg Alanis Morrisette. Men tro det eller ej, det är faktiskt riktigt bra bitvis. Waking up in Vegas, fin-fin power-pop.
I´m still breathing är lite mer suggestiv och den unga Katy har bra närvaro i rösten.
Sen gillar jag raderna " These wounds are self inflicted ". Även det kan man relatera till..

http://open.spotify.com/user/dr.soda/playlist/7KdBO0HlWbvxiG0zYxbibP

Dr.Sodas memoarer...

Eländes , elände..Enligt denna hypade bok är doktorn inte ens singel längre, snyft..Allting tas ifrån mig. Det betyder med andra ord att jag ej längre står till damernas förfogande. Lika bra att börja summera mitt liv då. Skall idag börja med memoarerna som går under arbetsnamnet :
- Från självbo till dödsbo..

Det har varit tyst om Ringo länge nu....

Och så kommer det , till alla Beatels-fans förtret, tyvärr att förbli. Ingen kunde leva dubbelliv som den gamle batteristen. Ena dagen förhandlingar med Israel, andra dagen en sunkig folkpark med " Yellow sumbmarine " som inplanerat extranummer. The sultan of swing has left the negotiations, Rock on Ringo !

Två guldkorn på bloggfronten..

Vissa män hoppar från blomma till blomma, men eftersom jag inte har gröna fingrar så får jag nöja mig med att skutta från blogglänk till blogglänk. Och ibland blir man glatt överraskad. Dessa två bloggar får den cyniska & bittra provinsialläkaren att le i sin i penthouse etta på 37,5 kvadrat. Alla förutsägbara blogginlägg om heminredning, dokusåpor och royalistisk yra lyser med sin frånvaro. När ni som jag själv, ibland, tröttnat på de sju adjektiven jag broderar mig med på alla upptänkliga sätt så föreslår doktorn att ni visiterar dessa två skribenter som jag lagt till i länkllistan.
- Suziluz.wordpress. Hon skriver insiktsfullt med självkännedom om relationer, beskriver vardagen med en prosa som gör att det blir musik i mina tinitusöron. Och humorn i kategorin Dr.Suz tilltalar inte bara Dr.Snuggels utan även undertecknad.
- Lillabla.wordpress. Här är det pang på rödbetan, Tomboy humor helt utan skyddsnät som etsar sig fast som en lödkolv på näthinnan. Nietschie samsas med Groucho Marx & Cronenberg i inläggen. Orden dansar pekfingervals i ett charleston manér.

- I´ll drink to make other people interesting, men dessa bloggar kan läsas även på Betty Ford.

My Buddy " Holly "

Alla har sin egen medicin för att hantera sin angst, många bloggar självutlämnande, andra kallar sig " musiker " och skriver billig rödvinsromantik som oftast gränsar till det pekorala, självmedicinering med antingen spånken eller cipramil är också en vanlig företeelse bland oss som förlorat fotfästet i tillvaron. Men det är aldrig försent att ge upp som Ronny Eriksson så väl uttryckte det än gång i tiden. När vargtimmen närmar sig och demonerna ger sig till känna är det lätt att man börjar klättra på väggarna , alt börjar dammsuga och i värsta fall börjar tapetsera om i varglyan. Men nu finns det tröst i natten: Din egen mjukiskompis ! Själv är jag inne på min tredje Buddy, närmare bestämt Holly. Jag har förfinat henne med ett pärlhalsband och hon är indränkt i enbär. Efterfrågan på Buddys har varit stor, så i ett svagt ögonblick gick jag ner till Bertil på bilfirman här intill och köpte loss en Michelin-gubbe. Men tillfredställelsen uteblev, det kändes inte rätt att mysa med en gubbe i soffan ( kalla mig oldfashioned ) och oljelukten gav mig sura uppstötningar. Men nu finns buddyn att få i en new-age butik nära dig. Vi har redan börjat planera semestern ihop, En ålandskryss med en tango för två i Fun Club hägrar för mig och min Buddy " Holly ".

http://www.youtube.com/watch?v=zGYYRr6DOSo

Hundens bästa vän...

Ja det borde väl innebära alla hussar & mattar. Men hur mycket tid lägger vi ner på våra fyrfota vänner ? Hundägarna skiljer sig inte mycket från vi vanliga svenssons. De jobbar övertid, skjutsar kidsen till div träningar, går på gym, bloggar osv. En snabb tremintuters promenad i höstrusket kan vara den enda kvalitetstid jycken får. Nu är det dags att sätta dogsen i fokus. Med denna dog-buddy kan vi hundrädda slippa ta till produkten i blogginlägget nedan. Beröring framkallar oxytocin, ett välmående hormon. Denna idé är lika god som Frolic är för jycken...http://www.youtube.com/watch?v=oI63SmXSdjM&feature=related

Long stick goes boom....

Äntligen , här är den ultimata lösningen för alla hundrädda. Jyckar som ej är kopplade ställer till förtret för många. Nu slipper vi höra husses & mattes standardfras : Ja men..han är så snäll.

Efter ett par köttsår så är benägenheten att instämma tämligen låg. Men med " the walk buddy " kan vi säkert ta till apostlahästarna och känna lugnet inom oss. Begreppet att fly sin kos kommer att få en ny innebörd efter denna inovation på marknaden.

http://www.youtube.com/watch?v=ezyPLin7yEM

Mike kastar in handduken...

Mike " Saruman " Rutherford har nu släppt alla spärrar och övergett symfen för gott !

Längst upp till höger på översta bilden står han i ensamt majestät, fri från Phil Collins fotbojor

och Tony Banks eviga tjatande om harmonilära. Det närmaste Genesis är möjligtvis namnet

Rufus Huff , som skulle kunna vara en introvert bifigur i ett 30 min epos i tre satser. Men nu

hyttar Mike med näven, en fist full med sliderör. Det är nedstämt, skitigt och kick ass rock and roll för hela silverdollarn ! Vid en första lyssning måste jag säga att Mike levererar över förväntan. På squonk woman breder han ut sig i texasträsket likt en gammal Billy Gibbons. Och i den avslutande " selling porches by the cent " visar Mr.Rutherford att han är lika god vän med pentan som Clapton är med sin Armani-kostym. Andra spår som lyser i vintermörkret är : Nipples & Carpet hustlers. Symfen är död men Rutherford är vid god vigör, Rock on & roll out Mr.Mechanic !

Jag är väl den ende svensk som bryr sig...

Om storheten som dessa belgare besitter, Hooverphonic ! De blev inmutade i trip-hop genren i början av karriären, men är betydligt mer mångfaciterade än andra band i genren så som Massive Attack, Morcheba som man lätt tröttnar på efter ett par låtar men så är ej fallet med Hoover. Melankolisk, psykedelisk depprock med dofter av agent-teman från outgivna Bondrullar från 60-talet. Allt i en smakfull förpackning av stråkar, mellotroner, minimalistiska basgångar. Som grädde på moset hörs Geickes vackra och spröda stämma. Sätt er tillbaks i fåtöljen och bara njut av ljudlandskapen som kommer till dina öron. Du kommer till en plats långt borta från städernas stress & jäkt. Musik blir inte bättre än så här...Doktorn delar ut 10 av 10 möjliga stetoskop.....
http://open.spotify.com/user/dr.soda/playlist/6VDJatvt4s0fvN40RoqjEs

Den cyniske vinnaren...

Nu skall vi bege oss tillbaks i tiden då söndagarna spenderades hos Herr.Hedström i Forssa. En fritidsgård för bakfulla ungdomar som precis kommit ut i vuxenlivet. Det var en av dessa söndagar då den cyniske Dr.Soda blev överbevisad och vann en storvinst. En lyxweekend till London.

Hos Hedströms pensionat var det mer än fullbelagt och stämningen var ej i korrelation till bakfyllan. Alla var uppåt & energiska värre. Anledningen till detta var att man snappat upp tävlingsformulär, 200 resor till skivsamlarnas Mecka ( London ) stod på spel. Tio kunskapsfrågor om London samt en slogan på åtta rader var uppgiften. Tävlingsarrangör var Marabou. De åtta raderna skulle innehålla fyra valfria marabouprodukter och skulle passa till melodin " Imse vimse spindel ".

Ja kunskapsfrågorna utgjorde inget större problem, de flesta av oss hade ju besökt London mer än en gång. Men så var det ju det här med kreativiteten, en slogan. Ja alla skaldade för fulla muggar, utom undertecknad.

- Det är ingen som kommer att vinna ändå...

Skulle ha varit kul att läsa alla tokiga infall som dök upp. Chokladsorter som inte sett dagens ljus på åratal fick plötsligt liv igen. Dubbelnöt, Rom-Russin, Halvnöt. Helnötterna trodde på fullt allvar att de skulle ha en chans att vinna en resa. Ja...ja..efter ett tag tröttnade jag ur på det hele och åkte istället iväg till en god vän, som jag fick anledning att tacka senare, Jan-Erik Liljeström.

När jag klev in hos det Liljeströmska residenset på Åkertegsgatan 7 möts jag av en uppsluppen J-E.

- Du, man kan vinna en resa till London !!

- Ähh, va fan. Håller du på med det där också. Ja..ta hit ett tävlingsformulär då.

Kunskapsfrågorna hade vi ju redan kollat upp, så det var ju inga problem. Men det var ju detta med en slogan. Åtta rader, fyra sorters choklad, till en melodi av imse imse spindel. Jag frågade Jan-Erik om han hade två rader som han ej skulle använda, så man kunde bygga på nåt. J-E var tillmötesgående och gav mig två inledningsfraser som han tydligen inte tyckte höll måttet.

- Imse vimse spindel letade efter mat, fann något bättre en härlig gräddnougat...

Ja den unga Dr.Soda fyllde på med sex stycken rader till, dessa strofer har jag naturligtvis glömt.

Typ tre månader senare dök ett kuvert upp i brevlådan, direktreklam från Marabou ?

- GRATTIS, du är en av de lyckliga vinnarna till Londonresan !

Jävla vilket liv det blev på de andra entusiasterna..( undantaget J-E då )

- Va faan, skickade du in ? Hur kunde du vinna ?

Ja tydligen föll min hjärnkapacitet och Jan-Eriks geniala två rader juryn i smaken.

Det blev en en lyxweekend i London. Där avnjöt jag bla en kraftigt berusad Shane Mcgowan i The Pogues på Wembley Arena. Nattklubbsbesök på Tottenham Court Road. Men surt sa räven om rönnbären, ett år senare blev vinstskatten ett faktum. Restskatt som tvingade mig att ta lån för att kunna betala kalaset. Det kulminerade i en låt, som finns utgiven på vår skiva med Watertouch, vals för restskatt. Och melodin är ej den samma som imse vimse spindel letade efter mat , fann något bättre en härlig gräddnougat....

Lite kvällsblues...

Med det omtalade gitarrfenomenet " Joe Bonnamassa ". Här kommer ett par spår från hans senaste alster, the ballad of john henry. Bitvis riktigt bra , men som vanligt ett par standardspår som vi musiker hört till leda, speciellt då inom bluesen. Han besitter en fin pipa och spelar inte allan-ballan på guran fast kunskapen finnes. Håll till godo..

http://open.spotify.com/user/dr.soda/playlist/4hBK3jqZa0qaq98WOD6VEW

Felciterad groda..

Detta ang internet & Ines Uusmans påstådda citat att internet är en övergående fluga som blåser förbi. Tydligen var det en rubriksättare på DN eller SVD som satte rubriken. Men hon uttryckte sig i alla fall på följande sätt. Att surfa omkring tar ju en massa tid i anspråk, har folk verkligen tid med det ? Vad är det bra för ?

Ja så tänkte även en gammal kurskamrat till mig på en datakurs i tidens begynnelse. Hans tidigare yrke var taxichaffis. Vi andra deltagare var alldeles till oss i trasorna när vi fick surfa runt. Man hade listor på sökord, musik, film..ja allt mellan himmel & jord. Men kurskamraten såg uttråkad ut redan efter ett par minuter med pekfingervalsen. Hittar du nåt skoj frågade jag.

- Nej, vet inte vad jag skall söka på, replikerade han.

Jag gick över till hans skärm och såg där hans sista sökning på Google.

Ordet var....Leverbiff ! Tydligen var det extrapris på Coop enligt sidan.

Idag fanns det det 7110 träffar på leverbiff, återkommer med info om pölsa framöver, den saken är biff !

En fransos på styva linan...

2009 års Oscars vinnare i dokumentärklassen, Man on Wire är inget för oss som lider av " vertigo". En vitlöksdoftande fransman hade gett sig snigeln på att gå på lina i The Big Apple, närmare bestämt mellan de forna tvillingtornen. Ungefär si så där en ja ca 450 meter ovanför marken. Han hade medhjälpare från båda sidor Atlanten, både baskerprydda landsmän och pårökta jänkare. Och tillsammans hjälps de åt för att genomföra den , enligt många, mest spektakulära & konstnärliga kupp genom tiderna. Efter adrenalinkicken fördes Phillipe Petit ut från bygganden med poliseskort. Efter ett samtal med psykologen släpps han fri ut på New Yorks gator. Uppståndelsen är stor utanför polisstationen och ett kjolstyg griper tag i han direkt.

- Jag följer med dig överallt, jag gör precis vad du vill !

Ja efter lite äventyr på höjden ville fransosen koppla av med lite älskog på tvären så att säga. Sagt och gjort de bokade ett hotellrum och han fullbordade sin vistelse med ännu ett klimax.

Nu är det doktorn som skall övervinna sin akrofobi ! Jag spänner upp ett par kvistfria två tum/fyra plankor mellan Dagnyhusen i helgen. Antingen hamnar jag i minneslunden eller så blir det lite " satin-sheet action " på Hotell Borlänge. Den som har lever får se...

Godisarna...

Kommer ni ihåg Godisarna ? The Goodies, klassisk brittisk humor. En blandning av Benny Hill & Monty Python. När doktorn var ung så ville man ha godis var eviga dag ! Kolla in dessa klipp..

http://www.youtube.com/watch?v=zjX1kpUP0Hg&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=UxvlMP7rAfY

Saxat ur dagens Aftonblad...

Ingrid ( 8 år ) skrev till mogulen Mr.Ikea himself, Ingvar Kamprad.

- Det är tråkigt att gå omkring och titta på möbler med vuxna...

Ehh....Det kanske finns någon annan i det vuxna sällskapet som upplever samma sak..En ledtråd byt ut ordet vuxen mot fru eller flickvän, eller i värsta fall svärmor !

Det roliga med nätet...

Ja man sitter och surfar så här på morgonkvisten tillsammans med sin bättre hälft ( kaffetåren ) och det ena sidan leder till den andra, och vips så dyker nåt intressant upp som denna bok. Den handlar om banbrytande ideér, att gå emot den rådande normen är ju det som för utvecklingen framåt. Att tänka i nya banor och vara öppen för tvärvetenskapliga alternativ. Läs mer om boken här..http://www.medicieffekten.se/page.asp?id=1

Håll ut mitt herrskap. Mr Music är på väg !

Äntligen en sommar att se fram emot, det blir en kort men naggande god turné med sandvikssonen Ledin. Vårt svenska substitut för Sprängsteen, Dylan kommer att förära en folkpark nära dig. Hoppas nu inte bara spelningarna regnar bort. Man vill ju ha en glass i munnen medan man inmundigar lyriken. En dag på stranden med tårna i sanden. En så enkel och fullständigt genial blandning av vokaler & konsonanter har inte sett dagens ljus inom populärmusiken på ljusår, en observation värd en beteendevetare eller åtminstone Seinfeld.

Just nu , har spelmannen lagt ut " Håll ut " gratis på sin hemsida. Bra initiativ anser doktorn.

- Släpp biljetterna fria !

Minskar civilkuraget i takt med den stigande arbetslösheten ?

Det är en hypotes doktorn har. Men gudskelov finns det undantag från regeln. Detta inlägg i samhällsdiskursen tillägnas Mia ( se blogglänkar ) . Det är inte många som har modet att stå upp för sina åsikter med risk för represalier från arbetsgivare. Hon har skrivit vältaligt och utförligt om sin tidigare abetssituation inom kooperationen. Nu är hon fri från bojorna i allmänhet och psykopaten till avdelningschef i synnerhet. Hon är ett föredöme i mitt tycke ! Jag bjuder på läkarsprit nästa gång vi ses.

Men överlag så tycker jag att handelsvaran civilkurage lyser med sin frånvaro. Och i vissa fall kanske det är fullt förståeligt, man har familj, amorteringar på kåken, avbetalningar på bilen osv. Man klipper inte av den arm som föder en, speciellt inte i dessa kristider när arbetslösa behandlas som paria, andra klassens medborgare. Men inom vissa områden som skolan, vården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen har man ett ansvar gentemot de som är i en beroendeställning. Missförhållandena finns i alla av dessa instanser. Har man inte ett ansvar som anställd att rapportera och göra sin röst hörd ? Och inbjuder cheferna till initiativ som skulle förbättra arbetsklimatet. Nej, det tas som kritik. Precis som att kritik bara skulle vara negativt laddat och då pratar jag naturligtvis om konstruktiv sådan. Det är sådant som gör att utvecklingen går framåt. Nu finns det alltför många ja-sägare ( anställda som ej vågar, vill eller orkar bry sig om de som de jobbar mot- arbetslösa-barn & ungdomar- pensionärer-sjukskrivna). Många av dem vill gärna framstå som så empatiska, men när det kommer till kritan så ser de endast till sitt eget bästa. Nej-sägarna, cheferna som vill tysta ner allt. Livrädda för att det skall komma ut nåt i media. Hotar med tvångsåtgärder, kan ej ta kritik. Bara för att man har en titel som innehåller bokstäverna C-H-E-F, betyder det knappast att kompetensen finns. Många fick jobb när det var högkonjuktur och har slickat sig uppåt, utbildning saknas i många fall. Och självkännedomen skall vi inte prata om.

Så var det detta med bloggandet. Tydligen ses det som ett hot av många arbetsgivare. Har för mig att om man skall börja jobba inom ICA, köttfärsfabriken, får man skriva på ett avtal om att inte föra nåt vidare om verksamheten. Åsiktsfriheten dras åt på alla fronter samtidigt som övervakningssamhället sakta med en lag i taget gör att personlig integritet i framtiden snart kan vara ett minne blott. Och vad gör Svensson, jo vi tittar glatt på melodifestivalen, gläds åt den sänkta skatten på en hundring till. Bröd & skådespel i modern form. I slutändan kommer det att bli ett A och B-lag, ett utanförskap med ett samhällsklimat som jag ej sett maken till under mina 42 år i livet. Jag säger som Olle Ljungström sa. Det är att bara att försöka att stå ut med livet tills man dör. Men samtidigt gläds jag åt de som har energin och orken och vågar stå upp mot diverse orättvisor. Ni har min fulla respekt !

Over and out from Il Doctore...

När metallen gungar på....

Epitetet gubbrock får en ny betydelse efter detta klipp....
http://www.youtube.com/watch?v=qPoKRrqYnXw